LISTA: 7 tillbehör som förgyller dina våfflor

På lördagen infaller traditionsenligt jungfru Marie bebådelsedag – även kallat våffeldagen.

Andreas Norinder

Andreas Norinder

Kl.08:23, 25 mars, 2017

LISTA: 7 tillbehör som förgyller dina våfflor
Foto: Pixabay

Den kristna högtiden jungfru Marie bebådelsedag firas nio månader före jul för att högtidlighålla att hon fick veta att hon var havande med Jesus.

För kallades dagen för vårfrudagen (vår fru var jungfru Maria). I folkmun omformades det till våffeldagen, vilket gjorde att folk inledde sedan med att äta våfflor den 25:e mars.

Och med tanke på hur gott det är med våfflor är det såklart en tradition att upprätthålla. Här kommer sju tips för hur du får till de absolut godaste våfflorna.

1 Sylt

Kanske det vanligast inslaget på de frasiga godbitarna. Jordgubb, hallon, blåbär eller hjortron – urvalet av sylt är stort och det finns något som tilltalar de allra flesta.

Våffla

2 Grädde

Också detta är ett av de mest klassiska tillbehören till en välkomponerad våffla. Grädden kan med fördel blandas ihop med sylten och övriga inslag till en smarrig konsistens.

3 Strösocker

Lika enkelt som det är gott. Ha på en lämplig mängd och njut!

ice-228388_960_7204 Glass

Kanske mer populärt för den yngre målgruppen. Men en glasskula av förslagsvis vanilj som smälter ut lite lagom på våfflan går hem hos de allra flesta.

5 Bär

För en lite mer exklusiv känsla kan du satsa på att spetsa till det med färska bär. Det går knappast att misslyckas med jordgubbar, hallon och/eller blåbär. Och gott blir det!

6 Färsk fruktladda-ned

Varför inte variera det lite extra? Med inspiration från den belgiska våfflan kan du tillföra till exempel kiwi, banan, apelsin och melon. Varning för extremt mumsigt slutresultat.

7 Lönnsirap

Och till sist ytterligare inspiration från den belgiska varianten. Prova att hälla på lite lönnsirap (och florsocker) så kanske du hittar en ny favorit?

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Småländska barn: ”Svensk mat viktigast”

Nationell undersökning visar vad 00-talisterna tycker om framtidens mat. Så svarade kidsen i Småland.

Samuel Slättman

Samuel Slättman

Kl.14:05, 10 maj, 2017

Småländska barn: ”Svensk mat viktigast”
Foto: Flickr.

På onsdagen släpptes ICA:s rapport 100 år och framåt som kartlägger 00-talisternas tankar om dagens och framtidens mat. Rapporten, som har genomförts genom kvalitativa djupintervjuer och en kvantitativ studie av Kantar Sifo, visar att småländska barn och ungdomar skiljer sig på flera punkter från övriga Sverige.

I Småland tror exempelvis hela 41 procent att det i framtiden kommer vara viktigt att maten man äter kommer från Sverige. Riksgenomsnittet ligger på 25 procent. 

Andra svar som skiljer sig från övriga landet är hur mycket grönt barnen tror vi kommer äta. I Småland tror 14 procent av barnen att vi kommer äta mindre vegetariskt år 2040, vilket är en stor skillnad mot rikssnittet (6 procent).

Småländska 00-talisters syn på mat idag:
71 respektive 19 procent är ibland respektive ofta med och handlar mat.
34 procent uppger att de ofta är med och bestämmer vad som ska ätas till middag.
50 procent tycker det är viktigt att maten vi äter är gjord på svenska råvaror.
53 procent håller med om att det är roligt att laga mat.

Småländska 00-talisters syn på mat år 2040:
När 00-talisterna får välja vad de tror blir viktigast för framtidens mat år 2040 blir de populäraste svaren att den är nyttig (54 %), miljövänlig (46 %) och ekologisk (43 %).
56 procent tror att vi kommer äta mer vegetariskt år 2040.
Endast 14 procent tror att vi kommer äta mer kött i framtiden.
42 procent tror att vi kommer äta mer insekter.
38 procent tror att vi kommer äta mer kött framtaget i laboratorium.
42 procent tror att vi kommer konsumera mer av annan typ av havsmat, exempelvis alger.
72 procent tror vi kommer äta mer närodlat i framtiden
39 procent tror att vi kommer odla mer grönsaker hemma i framtiden.
37 procent tror vi kommer äta mer mat i form av piller eller pulver.
54 procent tror att vi kommer äta mer örter eller ätbara växter i framtiden.

När 00-talisterna fick svara på vad de hoppas kommer ske i framtiden blev topplistan följande:
Att det är vanligt med odlingar på husväggar och hustak (54 %)
Att en robot plockar som plockar matvarorna i butiken (43 %)
Att kylskåpet fyller på sig själv (40 %)

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Den svenska påskmaten: Därför äter vi den

Det finns en rad traditioner kring vad vi svenskar brukar äta kring påsk. Här är anledningarna till varför vi äter och dricker det vi gör.

Redaktionen 24Sverige.se

Redaktionen 24Sverige.se

Kl.13:55, 15 april, 2017

Den svenska påskmaten: Därför äter vi den
Delar av det svenskarna äter under påsken. Foto: Montage/Creative Commons

Påsklamm, påsköl, ägg med mera. Det finns mycket traditioner kring vad som äts runt påsken, här är historiken bakom varför vi äter det vi gör.

Lamm – Kristus beskrivs som lammet som befriar världen, och därför blir det naturligt att lammet äts runt påsk. Ursprungligen är lamm vid påskbordet en tradition från medelhavet, som kom till Sverige runt 1900-talet. I Sverige har dock fårkött varit vanligare än lamm tidigare.

Ägg – Många undrar varför vi äter ägg runt påsk. Men svaret är ganska enkelt. Ägget symboliserar liv och Jesu uppståndelse. Förut var det förbjudet att äta ägg under den 40 dagar långa fastan före påsk, vilket gjorde påsk till en ägghögtid.

Påskgodis – I takt med ny tryckteknik har färgglada pappägg kunnat ges som gåvor, men redan i det tidigare bondesamhället fanns äggtävlingar där man slog ägg mot varandra. Att människor äter godis runt påsk är en tradition som startade efter mellankrigstiden. I samma veva började man gömma och hitta ägg med godis i.

Fisk – Det har under lång tid förekommit fisk vid påskbordet. Framför allt är det vanligt med fisk på långfredagen. Förr var salt fisk vanlig, som en liknelse vid Kristi törst på korset.

Skinka – En festmåltid som funnits på bordet länge. Och som alla känner till används skinkan vid mer än en högtid i Sverige. Richard Hellström gissar att skinkan dök upp svenska påskbordet vid mitten av 1900-talet.

Påskmust – ”Julmusten kom 1910 och var framtagen som en alternativdryck till alkohol, en nykterhetsdryck. Jag kan tänka mig att Påskmusten kom någon gång på mitten av 1900-talet”, säger Richard Tellström, måltidsforskare vi Örebro universitet till Svenska Dagbladet.

Julöl – Förr i tiden var påskölen mycket starkare än den vanliga ölen, som i dag går att jämföras med en vanlig starköl. Och historiskt sätt har det alltid bryggts öl till större festligheter.

Snaps – Traditionerna med snaps sträcker sig hela vägen till 1600-talet. Först ska det ätas sill, ost och bröd. Och när det har ätits tas snapsen, som ett startskott på att festen inleds.

Källa: Svenska Dagbladet

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Bakterie-experten: ”Den här maten skulle jag aldrig köpa”

På grund av den utbreda användningen av antibiotika inom djurhållningen kommer resistenta bakterier att öka – och bli livsfarliga. Det tror professorn Björn Olsen.

Redaktionen 24Sverige.se

Redaktionen 24Sverige.se

Kl.14:18, 9 april, 2017

Bakterie-experten: ”Den här maten skulle jag aldrig köpa”
Foto: Pixabay

Björn Olsen är professor inom infektionsmedicin och expert på bakterier som antibiotika inte biter på. Användandet av antibiotika inom djurhållningen gör att nya, mer kraftfulla, resistenta bakterier ökar. Det skriver tidningen Land.se.

Infektioner som en antibiotikakur botar i dag kan bli en dödsdom omkring 2050, menar Björn Olsen som av hälsoskäl väljer bort viss mat.

 

Alla blir förvånade när antibiotikaresistenta bakterier dyker upp i vården här, men jag blir det inte, säger Björn Olsen, professor i infektionsmedicin till Land.se.

Stenhårda regler inom vården och att hela världen inför svenska regler för djurhållning, det är lösningen på problemen hävdar Björn Olsen. När djuren står så tätt som de gör på många industrier idag så sprids infektioner lätt.

 

– Det är som en naturlag. Det är samma sak som när man packar ihop människor i ett flyktingläger, det är infektionerna som dödar, säger Björn Olsen.

 

De bakterier som det varnades för när Björn Olsen började jobba inom vården finns nu i Sverige.

– Det som händer nu varnade man för då, för 20-25 år sedan. Omkring 2050 tror man att 10 miljoner om året kommer att dö av de här bakterierna, säger han.

Sverige är ett föredöme när det gäller användning av antibiotika i djurhållningen. Likaså Norge och Island, men problemet är stort i Europa. Länder som Italien, Spanien och Ungern beskrivs som skräckexempel inom EU.

Björn Olsen har arbetat med infektionssjukdomar hela sitt liv och vet vad multiresistenta bakterier kan ställa till med. Han är noga med vilken mat han konsumerar, särskilt när det gäller kött.

– Jag äter bara svensk kyckling, lamm som gått ute på bete och samma sak med kött från kor, säger Björn Olsen.

Fakta



Fyra enkla saker du kan göra för att stoppa antibiotikaresistens:

  1. Köp svenskt kött och låt varorna från värstingländerna ligga kvar i butikshyllan. Handen på hjärtat, känns kycklingkött från en thailändsk djurfabrik okej?

  2. Sluta tjata på doktorn. Det är jättejobbigt med barn som har öroninflammation och inte vill sova. Det blir stökigt på jobbet och dyrt att behöva stanna hemma – men lita på att doktorn gör rätt i att skicka hem dig utan antibiotika.

  3. Tvätta händerna. Se till att tvätta händerna före och efter besök på lantbruk med djur, ridhusets stall och djurparker. Då minskar risken för smittspridning och därmed risken att djurägaren måste använda antibiotika.

  4. Ät inte överbliven antibiotika. Kan du göra en bakterieodling i badrummet? Om inte så kan det vara värt att sluta vara din egen allmänläkare och inse att du själv inte kan känna om det är virus eller bakterie som gjort dig sjuk. Att hamstra antibiotika och självmedicinera är alltså en dålig idé.

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Här är den bästa och sämsta snabbmaten

Att snabbmat inte är det nyttigaste att stoppa i sig är ingen nyhet. Men vilken snabbmat är egentligen bäst respektive sämst?

Redaktionen 24Sverige.se

Redaktionen 24Sverige.se

Kl.09:56, 9 april, 2017

Här är den bästa och sämsta snabbmaten
Foto: Wikipedia Commons

Det är sajten Hälsoliv.se som har tagit hjälp av dietisten Sara Ask för att reda ut vilken snabbmat som är bäst respektive sämst – för både hälsan och vikten.

1. Bra snabbmat: Kebab

En kebab i bröd är den bästa snabbmaten enligt Sara Ask. Såväl grönsakerna som köttet innehåller nyttigheter.

– Med grönsakerna får man fibrer och vitaminer och själva kebaben innehåller järn och andra mineraler som är viktiga att få i sig, säger Sara Ask.

Undvik dock pommes frites och läsk till kebaben, är Saras tips. Ät istället kebaben med mycket grönsaker, i bröd eller som en kebabsallad.

2. Bra snabbmat: Falafel

– Falafel är bra, för till skillnad från vissa andra vegetariska alternativ så mättar det ordentligt. Kikärtor innehåller många olika näringsämnen och är  även rikt på järn, vilket inte gäller all vegetarisk mat, säger Sara Ask.

Om falafeln äts i pitabröd med exempelvis hummus, eller som sallad är det ett nyttigt och bra alternativ.

3. Bra snabbmat: Sushi

– Sushi innehåller väldigt lite grönsaker, men man får man i sig annan viktig näring av det slag som inte hittas i så många andra livsmedel. Till exempel D-vitamin, selen och omega-3-fettsyror.

– Visserligen används vitt ris, men kolhydrater utgör en del av en balanserad kost, så jag ser inga problem med det. Däremot bör man veta om att sojasåsen innehåller ganska mycket salt, så man bör kanske inte överkonsumera den, särskilt inte om man är i riskzonen för högt blodtryck.

Ät sushin på ”vanligt” vis med soja, inlagd ingefära och wasabi.

4. Bra snabbmat: Fiskburgare

– Burgare med fisk är ett bra alternativ till vanlig hamburgare. Man får till exempel i sig selen, som inte finns i så många livsmedel, och bättre fetter, i alla fall om det är laxburgare.

Utan pommes frites och med ett bra bröd blir fiskburgaren en hälsosam måltid.

– Särskilt om det serveras grönsaker och vatten till.

5. Bra snabbmat: Macka

– En rejäl surdegsmacka med mycket grönsaker och kanske en klick hummus på är toppen. Det bidrar med mättnad och näring, till skillnad från en vit limpmacka som man står sig på i en kvart.

 

Surdegsbröd alternativt fullkornsbröd rekommenderas av Sara Ask.

6. Dålig snabbmat: Pizza, Hamburgare & Varmkorv

Därför ska du vara försiktig med pizza:

– Pizzan är ofta väldigt maffig, det är mycket fett och lite näringsämnen. Beroende på vem man är kan den täcka hela dagsbehovet av energi, utan att bidra med så mycket annat. Dessutom är pizza ofta väldigt salt.

Hon rekommenderar en pizza gjord på surdegsbröd med mindre ost, mer grönsaker och bättre kött. Det ger pizzan mer näring.

Därför ska du vara försiktig med hamburgare:

– Jag brukar inte vilja pratat i termer av kalorier, men nackdelen med dålig snabbmat är just att den ger mycket kalorier och lite näringsämnen. Äts hamburgaren med pommes frites och läsk blir måltiden ännu mer kritisk, säger dietisten Sara Ask.

Det finns näring i köttet, menar hon, men mest den typ av energi som inte är den bästa för kroppen.

Därför ska du vara försiktig med varmkorv:

– Det är klart att man kan ta en korv då och då, men den klassiska varmkorven är ofta ganska salt och näringsfattig, särskilt om den serveras i vanligt vitt bröd.

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Ny forskning: Allt fler män lagar mat

Matlagning har sedan urminnes tider setts som en kvinnlig syssla. Nu visar ny forskning att den uppfattningen börjar suddas ut.

Anton Unosson

Anton Unosson

Kl.14:12, 8 april, 2017

Ny forskning: Allt fler män lagar mat
Foto: Pixabay

– Mat och matlagning tillhör det mest bekönade som finns. Hushållsarbete var fram till nyligen en kvinnlig domän och män som försökte laga mat framställdes som löjliga figurer, säger Håkan Jönsson, docent i etnologi och koordinator för Lund University Food Studies till forskning.se.

Men en förändring har skett. Männen har börjat ta steget in i köket och börjat laga mer mat än vad som tidigare ansågs vanligt.

– Parallellt med ett ökat intresse i matkultur kom många matlagningsprogram som visade en mer avslappnad manlighet tack vare tv-kockar som Jamie Oliver. Vi såg även en reaktion mot den komplexa ”fine dining-trenden” som gjorde att ”fulmaten”, så som hamburgare och annan street food, blev fin vilket gjorde att maten blev mer tillgänglig, säger Marcus Klasson, doktorand inom konsumentkultur vid Lunds universitet.

Med tiden har matlagning blivit en statusmarkör i samhället och har blivit en finare hushållssyssla än exempelvis städning. Tävlingsmomentet gentemot andra och ett intresse för exklusiv utrustning inom matlagning har också lockat männen till köket.

– Mat är en av byggstenarna som skapar vår identitet. Mat har blivit en statusbärare och därför kan fler män ägna sig åt det, säger Marcus Klasson.

Men det är inte bara egoistiska motiv som ligger bakom förändringen. I en studie kom det fram att deltagarna ansåg att matlagning till stor del handlar om omhändertagande, solidaritet och kärlek.

 

 

– Med andra ord kan dessa män ses som nya traditionella män som rör sig obehindrat mellan maskulina och feminina teman. Fastän det är långt kvar går vi i rätt riktning vad gäller jämställdhet och kanske borde vi frångå att tala om manligt och kvinnligt i köket?, säger Marcus Klasson.

Idag lagas var trejde måltid av en man i Sverige, enligt Håkan Jönsson. Vi går mot en jämställd matlagning, menar han.

– Om trenden håller i sig i fem år så har vi lika många måltider som lagas av en man som av en kvinna i Sverige och det är faktiskt helt unikt i världshistorien.

 

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel