EMMABODA VISFESTIVAL

Klart: Då gör Emmaboda VIsfestival comeback

Datumen är spikade för nästa års Emmaboda VIsfestival. "Nu börjar ett stort budgetarbete", säger arrangören Peter Olsson.

Karl-Oskar Karlsson

Karl-Oskar Karlsson

Kl.17:40, 23 november, 2016

Klart: Då gör Emmaboda VIsfestival comeback
Peter Olsson, arrangör, har gjort klart med det lokala stjärnskottet Maja Hobring till nästa års VIsfestival i Emmaboda. Foto: Arkiv

Emmaboda VIsförening har väntat på att datumen för Kalmars stadsfest skulle spikas. Nu är det klart och Emmaboda VIsefestival kommer att gå av stapeln helgen efter det stora evenemanget i Kalmar.

– Vi har väntat tålmodigt på att de skulle sätta sina datum. Nu har vi fått beskedet och VIsfestivalen kommer pågå under tre dagar. Mellan den 17-19 augusti, säger Peter Olsson, ordförande i Emmaboda VIsförening.

Därmed krockar festivalen med den stora Ironman-tävlingen i Kalmar.

– Det är klart att det kanske gör att några försvinner, men vi kunde inte hålla på det längre och rodda efter andra.

Nu börjar det stora arbetet för Olsson och VIsföreningen. Artister ska bokas och sponsorer ska jagas.

– Det stora budgetarbetet börjar nu efter jul.

Tidigare har Olsson nämnt att man kommer satsa på unga, lokala förmågor. Hittills har man gjort klart med de lokala stjärnskotten Maja Hobring och Samuel Nordström. Fler lär tillkomma.

– Nu blir det att sålla i alla förfrågningar. Vi har även som mål att ha minst en stor artist varje kväll, säger Peter Olsson

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Känd serietecknare hade serietecknarskola i Emmaboda

Meriterade mangatecknaren Natalia Batista höll tecknarskola på biblioteket i Emmaboda. Där fick deltagarna lära sig att teckna manga och hemligheterna bakom att skapa en serie.

victorgrusell

victorgrusell

Kl.18:34, 28 juni, 2017

Känd serietecknare hade serietecknarskola i Emmaboda
Natalia Batista Foto: Victor Grusell

På tisdagseftermiddagen bjöd Emmaboda bibliotek in till en tecknarskola för barn i åldrarna 10-16 år. Den som höll i workshopen var den meriterade serietecknare Natalia Batista, som bland annat har ett eget förlag och gett ut flera olika serier. Deltagarna i Emmaboda fick lära sig hemligheten bakom att teckna manga, hur man skapar karaktärer och även hur man skapar en serie.

– De kommer att få lära sig grunderna till hur man tecknar och olika tekniker inom mangateckning, säger Natalia Batista.

 

Tecknarskolan i Emmaboda krävde inga förkunskaper inom teckning, utan det var öppet för alla de som ville delta. Tecknarskolan på biblioteket var extra lång, dagen till ära. För att deltagarna skulle hinna lära sig knepen och knåpen bakom en serie. Bland annat skulle de helt från grunden skapa en egen karaktär och göra en egen serie om den, med helt egna teckningar.

– De kommer att få lära sig att rita och hur man hittar egen inspiration. Det är viktigt att alltid vilja bli en bättre tecknare och vilja utvecklas, säger Batista.

Batista håller flera olika tecknarskolor per år och kommer även under sommaren att besöka olika bibliotek runt om i Småland, för att hålla kurser i serieteckning för ungdomar som är intresserade av att lära sig teckna. Att hålla i olika workshops för ungdomar hjälper Batista själv att hitta inspiration till egna projekt, samtidigt som hon får lära ut det som hon själv brinner för.

– Tecknarskolorna fungerar lite som ett kretslopp. Jag får träffa och hitta mina läsare, samtidigt som de får träffa mig och kan ge mig inspiration. Det är för dem som jag gör serierna säger Batista.

Tecknarskolorna är även ett sätt för Batista att väcka liv i mangagenren, som för några år sedan var stor i Sverige.

– Många förlag tror att mangan är död i Sverige, men det är den inte. Det märker jag varje gång jag är ute på ett evenemang och träffar läsare. Nästan varje tecknarskola jag håller i är fullbokad.

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Glasrikets ungdomsmusikkår sommarspelar

Glasrikets ungdomsmusikkår inviger Långasjö sjöcafé med en konsert och ett musikläger.

victorgrusell

victorgrusell

Kl.12:02, 28 juni, 2017

Glasrikets ungdomsmusikkår sommarspelar
Glasrikets ungdomsmusikkår, med Petra Palmer nere till höger Foto: Victor Grusell

– Det är en möjlighet för barnen att lära känna varandra och lära känna andra barn med samma intresse, säger Petra Palmer.

Sommarlovet lever i allra högsta grad för många ungdomar just nu och under sommaren kan skolungdomarna göra sådana saker, som inte annars kan hinnas med. I Långasjö organiserar Petra Palmer och den erfarna dirigenten Michael Pettersson ett musikläger för ungdomar från Kosta, Emmaboda, Uppvidinge och Nybro. Orkestern kallar sig för Glasrikets ungdomsmusikkår. De blåsinstrumentintresserade ungdomarna träffas över två dagar i Långasjö och övar tillsammans inför konserten som de ska hålla i vid premiären av sjöcafé.

– Vi försöker göra någonting bra och ta till vara på de som är intresserade av blåsinstrument. Vi har det väldigt bra med många som spelar blåsinstrument här i trakten. Tanken är att de ska få känslan av att vara med i ett större band och sedan kunna spela i en musikkår, säger Palmer.

Sällskapet har i över tre år träffats och spelat med varandra. Bland annat hade de en konsert i Långasjö i februari och en spelning på Emmaboda marknad för några år sedan. De invigde även sommarcafé traditionen förra året. Förutom att öva inför konserten finns det även tid för ungdomarna att lära känna varandra.

– Vi ska äta lite pizza och ha ett disco här. Om vädret tillåter det tänkte vi även gå och bada. Vi spelar bättre om vi känner varandra bra, säger Palmer.

Petra Palmer är själv ordförande i Riksförbundet unga musiker och vill sprida vidare musikens närvaro, som hon själv är vuxit upp med. Vid sin sida har hon dirigenten och flöjtisten Michael Pettersson, som bland annat är med i Johansfors musikkår och även dirigent i Kosta musikkår.

Konserten sker i samband med premiären av sjöcafé på torsdag, i Långasjö kyrka klockan 18:30.

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Caféet med Mobergkringlan och historia

Café Duvemåla är caféet med spännande historier, som gjort sig ett namn i Sverige, med många besökare från norr till söder.

victorgrusell

victorgrusell

Kl.18:04, 27 juni, 2017

2 bilder
  • (fr.v)  Linnea Torstensson, Catharina Petersson & Jonna Edberg-Håkansson Foto: Victor Grusell
    (fr.v) Linnea Torstensson, Catharina Petersson & Jonna Edberg-Håkansson Foto: Victor Grusell
  • Mobergkringlan Foto: Victor Grusell
    Mobergkringlan Foto: Victor Grusell

– Vi har haft ett bussgäng här på 50 personer från en öländsk pensionärsförening över dagen, säger Catharina Petersson.

Det lilla röda caféet ligger på familjen Rundqvist gamla gård i Duvemåla, med plats för närmare 60 gäster fördelat på en utomhus servering och en inomhusservering. Caféet ligger viden smal grusväg, som skiljer platsen från Vilhelm Mobergs mormor Johannas barndomshem. En plats som även Vilhelm Moberg själv spenderade mycket av sin ungdom och även sina vuxna dagar. Caféet är ett resmål för sällskap både ifrån norra Sverige så väl som från söder. 

– Främst är det Vilhelm Moberg som lockar hit kunder. Men även namnet Duvemåla, som folk känner igen från musikalen. Eller så är de som kommer bara fikasugna, säger Catharina Petersson.

Catharina jobbar tillsammans med Lovisa Torstensson och sommarpraktikanten Jonna Edberg-Håkansson på caféet. Tillsammans serverar de gästerna som kommer förbi på kaffe och fika, där Mobergkringlan är en av specialiteterna på café Duvemåla. Där receptet till kringlan är framarbetat med hjälp av den dagliga verksamheten i Emmaboda.

– Det är en kringla med smör och ost. Lite mer matigt än sötsakerna, de brukar vara uppskattat av de som rest runt lite innan de kommer hit, säger Catharina.

Det är få besökare som vet om den historiska platsen som Duvemåla café ligger på, där en skattliknande upptäckt gjordes i slutet av 80-talet. En historia som besökarna får serverad till fikat.

– Det är en speciell historia kring familjen Rundqvist levnadsöde. Familjens fyra hade inga barn själva och när det sista brodern dog hittades, i dagens värde, närmare en miljon kronor på gården, berättar Catharina.

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Upplev Jurassic Park – i Emmaboda

Europas största dinosaurieutställning kommer i sommar ge besökare en hisnande upplevelse.

Klara Alvunger

Klara Alvunger

Kl.17:56, 26 juni, 2017

Upplev Jurassic Park – i Emmaboda
En rolig upplevelse utlovas. Foto: Jurassic Expo

Utställningen Jurassic Expo utlovar en gigantisk upplevelse av urtiden, då de kommer till cirkusplatsen vid simhallen 28 juni-2 juli. 30-40 verklighetstrogna dinosaurier kommer röra sig i utställningstältet och ge besökarna möjligheten att lära sig mer om de stora djuren, det blir som ett iscensatt Jurassic Park.

Nisse Tolstam är en av de ansvariga för arrangemanget. Han berättar att de förra året provade eventet för att se om det skulle locka besökare. Det gjorde det och i år har de laddat upp ordentligt.

Det är mycket jobb innan med polistillstånd och själva byggandet av utställningen, men Nisse Tolstam tycker att det är värt det.

– Det är ett bra koncept, besökarna får både utbildning och en upplevelse, säger han.

Det är René Lemoine som driver utställningen och i år turnerar man i Tyskland, Spanien, Danmark och Sverige.

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Nästa artikel

Krönika: Befinner vi oss i masspsykos vid varje högtid?

24:ans Linda LC Berntsson går igenom svenskarnas beteenden vid högtider.

Linda LC Berntsson

Linda LC Berntsson

Kl.20:02, 23 juni, 2017

Krönika: Befinner vi oss i masspsykos vid varje högtid?
Bilden är ett montage! Foto: Pixabay/Linda LC Berntsson

Och så var det dags igen. Midsommar. Den helgen svenskarna mer verkar se som sin nationaldag än vår egentliga sådan. Midsommarstången reses upp, vi hoppar som grodor runt den, och sedan är det sill, snaps, och potatis som gäller. Och så en jordgubbstårta på det.

De allra flesta verkar fira på liknande sätt, precis som vid många andra av våra högtider. Den insikten fick mig att fundera. En snabb sökning på Wikipedia gav mig frasen ”Masspsykos, även kallat masshysteri, innebär att en grupp människor låter sig påverkas av propaganda eller på annat sätt ett budskap vars syfte är att få dessa människor att ryckas med i en viss riktning och agera på ett visst sätt. Orden psykos och hysteri till trots, är människorna för övrigt psykiskt friska.” Kan det alltså vara så att vi befinner oss i masspsykos vid varje högtid?

Jag har samlat ihop några punkter där vårt beteende vid högtider skulle kunna jämföras med en masspsykos (med mindre allvarliga konsekvenser än många kända fall, tack och lov) och tänkte att vi kunde ta en närmare titt på dem.

1. Trafiken.
Precis före och efter högtider är våra vägar fulla av bilar, innehållandes folk på väg till och från firande. Så även under midsommar. Midsommar är den mest trafiktäta helgen på hela året (mer om det här). Men varför detta behov av att åka någonstans? Ja, många vill träffa släkt de annars inte träffar, men det finns ju också mängder av exempel på folk som bor i samma hushåll som ändå envisas med att en lång bilresa krävs för att dansa runt en midsommarstång eller julgran. Kan viljan att fly egentligen bero på något annat? Kan det röra sig om en masspsykos?

2. Snapsen (och sången).
Brukar du sjunga för dina dryckesglas? Inte? Var finns då rimligheten i att du ska sjunga sånger som är specifikt textade för dina små dryckesglas? Kan det vara en masspsykos som ger dig dessa idéer?

3. Potatisen och sillen.
Det kanske mest vardagliga livsmedlet vi har i det här landet är också ett av de vanligaste livsmedlen på ett festbord. Potatisen. Hur den blev en festmat är för mig en evig gåta. Men även den ständiga kompanjonen sillen omges av frågetecken. Vi skaffar oss alltså en speciell fisksort, filéar den och lägger den i gegg. Sedan äter vi den rå. Det konstigaste är ju ändå att kombinationen potatis + sill = komplett måltid. Så otillfredsställande! Varifrån kommer ens de här tankarna? Masspsykos?

4. Huvudbonader.
Nu när det är midsommar är det många som klär sina hjässor i blomsterkransar. Senare i sommar, när det är dags för kräftskiva, är det istället diverse varianter av partyhattar som gäller. Och till jul är det stjärngossestrutar, tomteluvor eller glitter som är grejen. Vad sysslar vi med egentligen? Solklar masspsykos!

Oavsett om du är en av de svenskarna som är drabbade av masspsykos, eller om du kör ditt eget race hoppas jag att din midsommar blir allt du hoppas på. Trevlig helg!

Läsarkommentarer

Du är personligt ansvarig för innehållet i din kommentar. Läs diskussionsregler här.

Stäng